På den här sidan har vi tagit med ingifta släkter där ättlingarna har visat intresse för släkten Stenhammar. Detta gäller framför allt släkterna Krantz, Lönnberg och Roswall där många ättlingar är aktiva medlemmar i föreningen.

Släkterna Krantz-Roswall

Skomakarmästare Gustaf Krantz föddes 1830 i Gammalkil, Östergötland och hans hustru Margareta Larsdotter 1830 i Västra Harg, Östergötland. Paret fick tio barn men endast tre överlevde till vuxen ålder. Ett av dessa barn var Gustaf Adolf Krantz som föddes 1861 i Västra Harg.

Adolf prästvigdes i Linköping 1891 och tjänstgjorde sedan bl.a. i Östra Eneby, Lenningska sjukhemmet och i Norrköping. Han utnämndes till kyrkoherde i Vreta klosters och Stjärnorps pastorat i Linköpings stift 1911.

På hans 60-årsdag stod det i den lokala pressen:"...över hans evangeliska förkunnelse ligger något nytt, ungdomligt och varmhjärtat..." Vidare skriver journalisten: "Såsom sångare är kyrkoherde Krantz känd och uppskattad i vida kretsar och på sångarfärder både inom och utom vårt lands gränser har han vunnit en talrik vänkrets..."

1901 gifte sig Gustaf Adolf med Anna Sofia Stenhammar f.1873 i Uppsala.

Hon var dotter till prosten, hovpredikanten fil. och teol. doktorn Evald Stenhammar f.1836 och hans hustru Anna Holmberg f. 1847

Gustaf Adolf och Anna fick 10 barn tillsammans. Endast två av dessa dog unga.

Gustaf Adolf dog 1823 i Vreta kloster och Anna 1968 i Solna, Sthlms län. De fick 13 barnbarn.

En av deras tre döttrar Kerstin född 1912 gifte sig med byrådirektör Erik Roswall född 1908.

Släkten Lönnberg

Mathilda Stenhammar gifte sig redan vid 18 års ålder med Carl-Johan Lönnberg som efter att ha studerat både nordiska språk och botanik just blivit fil.dr. vid Uppsala universitet endast 26 år gammal . Det berättas att även Mathilda hade velat studera men att hennes fars halvbror, prosten Christian Stenhammar, hade förhindrat detta. Paret bosatte sig på Ringstad gård som Mathilda ärvt efter sin far. (Klicka på Mathildas namn så kan du läsa mer om henne.)

Carl-Johan engagerade sig i politiken och blev riksdagsman  för bondeståndet. Senare företrädde han det nybildade ministiriella partiet  (motsv. Centern idag)  och till slut det nyliberala partiet. Han satt i flera utskott och var också engagerad "kommunalt". Skötseln av lantbruket kom med säkerhet i andra hand och 1890 övertog Mathildas halvbror, Matts Stenhammar, gården Ringstad. Då var två av döttrarna gifta och de två sönerna var båda akademiker. Den äldste sonen, Einar, skrev då på sin doktorsavhandling och den yngste, Ingolf, var nästan färdig läkare.

Signe den äldsta dottern var gift med godsägaren Oskar Pettersson och de bodde på ​Svärtinge gård, Östra Ryd och senare på Viby säteri. (Läs mer om Signe under rubriken Släktingar med särskilda livsöden.) Den näst äldsta dottern Elin gifte sig  med tobaksfabrikören Ernst Asklund från Linköping. .De fick tre döttrar och två söner.Deras äldsta dotter, Ingrid, gifte sig med en arméofficer och de bosatte sig i Stockholm.  Dottern Torgerd gifte sig med en major Erik Sjögréen och de bosatte sig i Skåne. ​Yngsta  dottern Elswig  gifte sig med Teodor Ankarcrona från Billesholm i Skåne. Hon var lottachef och amatörmålare. Deras son, Leif, blev sjökapten och den andre sonen, Inge, emigrerade till USA.

Mathilda och Carl-Johan fick överta gården Munkebo i Skeda församling,1890, där Carl-Johan också kunde ägna sig åt sitt botaniska intresse och där skapade en liten park med olika ovanliga och exotiska växter.

De fick 17 barnbarn och fick uppleva 15 av dessa.

Carl-Johan dog 1905 och Mathilda 1907.